Myter och Legender; Enhörningar, Drakar och andra djur

Enhörningar, Drakar och Andra varelser

Enhörningar

är troligen det mest mystiska av alla legenddjur. Vita som snö och rena som änglar är de symbolen för godhet. De är också fruktade för sin förmåga att slåss mot det onda.

En enhörning ser ut som en högrest vit hingst, med ett spiralvridet gyllene horn mitt i pannan. Hovarna är även de svagt gyllene. Tänderna är vita och perfekta.

Enhörningar är fruktansvärt stolta och mycket skygga. De är enstöriga och undviker att komma nära människor och andra intelligenta varelser. Våldsamma varelser och varelser som är skapade av makter som är fiender till Moder Jord är enhörningarnas dödsfiender, och enhörningar anfaller dessa med ett dödsföraktande raseri om de kommer i närheten. Om den förföljs av vänligt sinnade varelser flyr den så länge den kan. Bara om den trängs in i ett hörn anfaller den.

Endast om en godhjärtad, ren och oskuldsfull jungfru närmar sig finns möjligheten att den låter henne komma i närheten. Det kan i så fall även hända att den låter sig charmas av henne, och förblir hennes tjänare och riddjur, så länge som hon förblir ren och godhjärtad, och inte låter en man komma henne in på livet.

Enhörningar är immuna mot alla gifter. Om en enhörning vidrör en vänligt inställd varelse med sitt horn läker beröringen. Den upptäcker också telepatiskt alla varelser som är fientligt inställda mot den och dess härskarinna. Enhörningar är intelligenta och kommunicerar telepatiskt med sina vänner på upp till 100 meters avstånd.

Bäcka hästen
är ett lömskt rovdjur som lever i sötvatten.

Det finns både bäckahingstar och bäckaston, men om de verkligen parar sig vet man inte, eftersom ingen någonsin har sett ett bäckaföl eller två bäckahästar rillsammans. Bäckahästen ser ut som en storvuxen grå eller vit häst, men om man studerar dess tänder närmare upptäcker man att den har rovdjurständer istället för vanliga hästtänder.

En bäckahäst bor oftast i vattenfyllda grottor eller hålor, vars golv är fyllda med skelettrester efter djurets byten.

Eftersom bäckahästen gärna jagar människor och andra intelligenta varelser finns där ofta skatter av olika slag. Dess jaktmetoder är lömska.

Favoritmetoden är att låtsas vara en helt vanlig häst för att kunna närma sig en människa i närheten av ett vattendrag. När den kommer inom 10 meters avstånd kan den göra en psykisk attack.

Bäckahästar kan lätt dominera vanliga hästar med sitt starka psyke, varför den ibland kan uppträda som ledarhäst i en flock vildhästar, för att lura till sig offer.

Bäckahästen kan anfalla med sin psykiska förmåga. Om attacken lyckas blir offret lockat att klättra upp på bäckahästens rygg. Djuret rusar då ut i vattnet med sin hjälplöse ryttare och dränker denne. Den psykiska attackens effekt varar i två minuter eller tills offret hamnar i vattnet.

Drakar

är bland de mest kraftfulla och mäktiga varelser man kan möta i Drakar och Demoners världar. De är dock mycket sällsynta.

Drakar är gigantiska (mellan 5 och 20 meter långa). Deras ödleliknande, smidiga kroppar har stora vingar som ger en ganska god flygförmåga och med sina sylvassa tänder och kraftiga käkar kan drakarna utan problem slita såväl människor som boskap i småbitar. Förutom detta har drakarna fem stora, vassa klor på varje fot samt en kraftig svans vars snärt har en otrolig kraft.


Draken har ytterst skarp syn som fungerar perfekt även i mörker, suverän hörsel och ett luktsinne som kan identifiera varje varelses ras, ålder, kön och sinnesstämning inom 30 - 40 meter. De har också ett sjätte sinne, kallat draksinne, som gör att de kan peka ut den ungefärliga riktningen till en varelse med sådan exakthet att en drake kan avfyra en eldkvast med normal träffsäkerhet.

Drakar kan närmast liknas vid enorma katter med sitt fridfulla sovande, sin enorma smidighet och vanligtvis stillsamma leverne. De tillbringar större delen av sitt liv sovande men när de är vakna kan de vara såväl lekfulla som skräckinjagande, eller hålla sig smygande i bakgrunden för att sedan slå till med fruktansvärd kraft. En drake håller oftast till i en stor stengrotta där det finns eneller flera ingångar som är precis tillräckligt stora för att den ska kunna ta sig in och ut genom dem.

Ur dessa ingångar kommer det ånga och rök som strömmar ut från drakens näsborrar. Området kring en drakhåla är därför livlöst och förbränt, medan själva hålan stinker av svavel. Dess stengolv har blivit hårt anfrätt av drakens syraliknande avsöndringar. Huvudgrottan är alltid så stor att draken kan sträcka ut sig och spänna sina vingar. Här ligger också drakens skattbädd och om draken är hemma ligger han och latar sig på den. En drake ger sig aldrig. Om han märker att han håller på att bli besegrad flyr han hellre än stannar kvar och blir dödad.

Drakar lever alltid ensamma utom då de ger sig iväg för att hitta en drakhona. Detta gör de endast en gång under sitt liv. Den stannar då hos drakhonan under några månader, Och ett år senare kläcks mellan ett och tre drakägg. Drakar kan endast para sig med drakar av samma sort.

Nagas

är Indiska orm-andar, som sägs ha sitt rike under Himalayas berg.


Ibland syns de som enorma färggranna ormar, ibland som människor och ofta som en blandning av bägge. När Nagas uppträder i människogestalt ser de ut som vackra kvinnor från rika familjer. De bär dyra kläder och ett överflöd av smycken.


På grund av sin fåfänga låter sig nagas lätt bli mutade med just smycken för att lära ut magiska kunskaper. Bland annat vet de hur man blir osynlig i vatten, en kunskap som är nyttig för fiskare och jägare. Nagas är dubbelnaturer; de kan vara mycket hjälpsamma och fridfulla, men det finns också människor som blivit uppätna då de kontaktat dem!



Kentaurer

höll till i otillgängliga bergstrakter och kände till alla naturens krafter.

Kentauros var den första kentauren, han var frukten av föreningen mellan den dödlige Ixion och Nefele, ett moln som Zeus ersatt Hera men när Ixion var fräck nog att ligga med henne. Kentauros med sitt mänskliga huvud, armar, axlar och kropp av en häst representerade människans kättja och Kentaurer användes ofta i konsten för att symbolisera icke grekiska, ociviliserade barbarer.

Cherion
Cherion var annorlunda, till skillnad från Kentours avkommor var han så vis och lärd att många unga greker gick i lära hos honom.

Chrerion födde upp Iason, son till Aison - konung i Iolkos.
Han uppfostrade Achilles - den förnämste av de hjältar som var med om tåget mot Troja.
Cheiron lärde även Herkules att hantera vapen och att läka sår.

Nessos
Nessos hjälpte vägfarare över den strida floden Evenos, däribland även Herkules och hans fru Deineira en gång. Deineira fick sätta sig upp på Nessos rygg medan Herkules vadade före över floden.

Då Herkules kommit upp på stranden, fick han se hur Nessos vände och tänkte föra bort hans maka.

Herkules tog då fram en förgiftad pil, som han en gång doppat i hydrans blod och sköt den efter Kentauren. Pilen träffade Nessos i ryggen och blodet vällde fram ur såret.

Nessos förstod att skulle dö och tänkte då bara på att hämnas. Han viskade till Deineira att hon skulle ta vara på hans blod och förvara det väl. Om hon blev rädd att mista sin makes kärlek, skulle hon bara doppa hans kläder i blodet och han skulle aldrig mer älska någon annan än henne.

När de kom upp på stranden, var Nessos krafter slut och han föll död ner. Deineira skyndade sig att göra som han sagt innan Herkules hann fram.

Deineira fick chans att använda Nessos blod senare, vad hon inte visste var att det kom att kosta hennes make livet.